Berättere och perspektiv

Fredrik Backmans roman En man som heter Ove berättas ur ett 3:e personsperspektiv. Berättaren är själv aldrig närvarande i romanen och berättelsen återges på ett distanserat, rapporterande sätt. Här och var infogas dock en sentens (levnadsregel) eller ett annat påstående om livet. 

Det hela tar sig uttryck som om en regissör skulle stiga fram mellan akterna i en pjäs och berätta för publiken vad de har att vänta och vad syftet är. Exempel: 

  • ”Det kommer en tidpunkt i alla mäns liv då de beslutar sig för vilka slags män de ska vara.” (sid. 120) 
  • ”Sorg gör märkliga saker med levande ting.” (sid.120)
  • ”Varje människa behöver veta vad hon slåss för.” (sid. 212)

Dessa påståenden reflekterar handlingen och erbjuder läsaren antydningen av ett existentiellt ramverk/spegelverk i syfte att fördjup...

Texten ovan är bara ett utkast. Endast medlemmar kan se hela innehållet.

Få tillgång till hela webboken.

Som medlem av Studienet.se kan du få tillgång till hela innehållet.

Köp ett medlemskap nu

Redan medlem? Logga in