Ett etiskt dilemma är en situation, där det kan vara svårt att avgöra, vilken den etiskt korrekta handlingen är. De etiska inriktningar vi har gått igenom i de tidigare avsnitten, kommer sannolikt att ha några förslag på möjliga lösningar – men ofta handlar det om vitt skilda bud. Etiska dilemman kan därför vara nyttiga filosofiska redskap, för att ”testa” olika etiska teorier, till exempel för att se, om de stämmer med våra normala, intuitiva upplevelser av, vad som är rätt och fel. De kan även användas till att undersöka om folks etiska övertygelser är logiskt sammanhängande, eller om de på några punkter har självmotsägande inställningar.
Etiska dilemman är dock inte enbart något som finns i etiska tankeexperiment. Faktiskt är våra moderna samhällen fyllda av situationer, som kan betecknas som etiska dilemman, och de blir fler och fler. Den ökade globaliseringen – och särskilt den globala klimatkrisen – gör det nödvändigt att förhålla sig till konsekvenserna av våra handlingar i en mycket långtgående omfattning, och samtidigt innebär utvecklingen inom bioteknologi och medicin, att vi idag ska förhålla oss till en rad etiska frågor, som tidigare var helt okända.
I den här delen av kompendiet ska vi först se på några av de mest kända etiska dilemman som ofta uppträder i den teoretiska diskussionen om etik. Därefter ska vi se på en rad aktuella etiska dilemman och diskussionsområden från verklighetens värld.
Utdrag
Nedan kan du läsa ett kort utdrag ur kapitlen om Etiska dilemman:
Kärnkraft och etik
Kärnkraft är fortfarande mycket omdiskuterat ur ett etiskt perspektiv, vilket till exempel kommer till uttryck genom att kärnkraft anno 2019 endast produceras i 31 av världens länder. En del av orsaken är, att kärnkraftverk är mycket dyra och tekniskt krävande att bygga, men en stor del av förklaringen finns även i det omfattande allmänna folkliga motståndet, som denna energiform har mött runt om i världen. Motståndet skylls vanligtvis på rädslan för allvarliga olyckor, samt oro över kärnavfallet.
Under senare år har det dock dykt upp en ny, mer positiv syn i debatten om kärnkraft, eftersom många har argumenterat för, att denna energiform representerar den mest lovande lösningen på klimatkrisen. Kärnkraft emitterar nämligen långt mindre CO2 och fossila bränslen som kol och olja, och ger samtidigt en mer stabil energiförsörjning än beständiga energikällor som solenergi och vindkraft, som är mycket avhängiga av väderförhållanden.
Utifrån ett konsekvensetiskt perspektiv kan man kanske argumentera för, att vi bör satsa mer på kärnkraft som energikälla. Trots att kärnkraftsolyckor är spektakulära och kan ge omfattande skadeverkningar, så är de också mycket sällsynta. Under hela kärnkraftens historia har det endast skett en enda olycka med ett mycket stort antal dödsfall (Tjernobyl). Trots att de inte fyller i närheten av så mycket utrymme i nyhetsflödet, har de fossila energikällorna däremot långt fler liv på sitt samvete. Det verkar till exempel som att partikelföroreningar från fossila bränslen dödar 2,1 miljoner människor om året, vilket är mer än det sammanlagda antalet dödsfall på grund av atomolyckor någonsin.
