Digital övervakning

Den ökande möjligheten för digital övervakning av människors beteende skapar en mängd etiska frågor.

Å ena sidan kan digital övervakning i många situationer leda till goda konsekvenser, om man till exempel upptäcker en grupp som håller på med planläggningen av ett omfattande terrorangrepp. Å andra sidan kan digital övervakning betraktas som en kränkning av människors grundläggande rättighet till att ha ett privatliv.

Här ser vi därför också en potentiell konflikt mellan konsekvensetik, som fokuserar på att uppnå de optimala konsekvenserna, och pliktetik, som lägger fokus på respekten för den enskilda individens rättigheter. Men det kan också finnas konsekvensetiska anledningar till att vara emot digital övervakning, om man till exempel anser, att det på sikt kan leda till ett kontrollsamhälle, som är mycket sämre för alla att leva i.

Den etiska diskussionen om digital övervakning fick nytt liv i samband med NSA - skandalen, när Edward Snowden avslöjade för världen, att den amerikanska underrättelseorganisationen NSA bedrev olaglig övervakning i mycket stor omfattning. Än i dag debatteras det fortfarande kring etiken i Snowdens avslöjande. Det räder inga tvivel om, att hans handling var olaglig – men var den oetisk? 

Några betraktar idag Snowden som en folkets hjälte, medan andra kallar honom landsförrädare och menar, att hans handlingar utsatte de amerikanska medborgarna för fara. Snowden lever fortfarande i exil, eftersom han är eftersökt av den amerikanska regeringen.