Konsekvensetiken är en av de tre huvudinriktningarna inom den filosofiska etiken. Konsekvensetiken säger i stora drag, att den viktigaste standarden för en om bestämd handling är etiskt riktig eller etiskt fel, är konsekvenserna av handlingen.
I följande avsnitt ska vi först ta en titt på några grundläggande begrepp inom konsekvensetiken. Därnäst beskriver vi den vanligaste typen av konsekvensetik, nämligen utilitarismen. Utilitarismen säger, att våra handlingar bör vara så nyttiga som överhuvudtaget är möjligt, generellt i form av att skapa mest möjliga lycka för flest möjliga människor.
Därefter ska vi studera några av de mest berömda utilitaristerna mer i detalj. Först studerar vi Jeremy Bentham och John Stuart Mill, som var med och uppfann och utvecklade utilitarismen historiskt sett. Därefter studerar vi Peter Singer, som är en av de mest berömda samtida förkämparna för utilitarismen.
Slutligen ska vi gå igenom några av de typiska kritikerpunkter, som ofta riktas mot konsekvensetiken och dess anhängare.
Utdrag
Nedan kan du läsa ett kort utdrag ur kapitlen om Konsekvensetik:
Utilitarismen är en form av konsekvensetik
Det finns olika varianter av konsekvensetiken, beroende på vad anhängarna egentligen betraktar som goda konsekvenser. Den överlägset mest utbredda formen är utilitarismen (även kallad nyttoetik), där de bästa konsekvenserna definieras som de som gör mest nytta (till exempel i form av att skapa mest möjliga nytta för flest möjliga människor).
Utilitarismens grundtanke är, att handlingar ska värderas utifrån deras konsekvenser. En handling med goda konsekvenser är en etiskt god handling, en handling med dåliga konsekvenser är en etiskt dålig handling. Hur man exakt ska kunna mäta vad ”goda” och ”dåliga” konsekvenser är, kan dock vara en komplex fråga, som olika utilitarister har givit olika svar på genom tiderna. Detta kommer vi närmare in på här nedan.
Utilitarismens anhängare håller generellt fast vid att syftet med etiken är att skapa den bästa möjliga världen, med så mycket lycka som möjligt för så många som möjligt. Utilitarismens huvudargument är därför, att om syftet med etiken är att skapa den bästa möjliga världen, så är den etiskt riktiga handlingen alltid den, som skapar mest lycka, och som därmed är mest nyttig. Modellen är uppkallad efter det engelska ordet utility, som betyder nytta.
