Pliktetik

Pliktetiken är en av de tre huvudinriktningarna inom den filosofiska etiken. Pliktetiken baseras på en tanke om, att det finns ett antal moraliska regler, som ska hållas oavsett konsekvenserna. Handlingar bedöms därför som etiskt felaktiga om de överträder plikten, oavsett om de i en konkret situation leder till goda konsekvenser. Därför hamnar pliktetiken ofta i direkt konflikt med konsekvensetiken, eftersom den representerar ett helt annat sätt att tänka etiskt.

I följande avsnitt kommer vi först att titta på några grundläggande begrepp inom pliktetiken och vi kommer även att studera hur den skiljer sig från konsekvensetiken.

Därefter kommer vi att närmare studera Immanuel Kant, som var med och grundlade den moderna pliktetiken och som fortfarande är den mest berömda filosofen inom området.

Slutligen kommer vi att ge en överblick över några typiska kritikpunkter, som ofta riktas mot pliktetiken.

Utdrag

Nedan kan du läsa ett kort utdrag ur kapitlen om Pliktetik:

Det kategoriska imperativet

Ett viktigt begrepp i Kants etik är tanken om imperativer, som bara gäller, om något annat samtidigt tillfogas. Ett hypotetiskt imperativ skulle till exempel kunna lyda ”Om du önskar att gå ned i vikt, bör du äta färre kakor”. Kravet att äta färre kakor gäller däremot inte i alla situationer, men bara om man önskar att gå ned i vikt. Hypotetiska imperativ har som sådana inte något med etik att göra, utan är bara praktiska handledningar. De är inte bindande på något sätt, jag kan fritt välja att avstå från att följa dem.

Kant menar även att det finns ett kategoriskt imperativ, som gäller för alla människor i alla situationer och som är oberoende av allting annat. En princip, som alla bör följa, oavsett hur deras situation är. Det kategoriska imperativet är grundstenen i Kants etik, och den bygger på grundprinciperna om universalitet och autonomi (se ovan).