Övriga

Mamman

Halims mamma finns högst påtagligt med i romanen trots att hon aldrig uttalar sig. Läsaren får veta att hon är död. Halim nämner henne när han beskriver sina dagdrömmarminnen i presens (nutid). På så sätt ger han läsaren en indikation om hennes betydelse i hans liv. Även genom Halims ”flashbacks,” tillbakablickar, får läsaren glimtar av hur tillvaron var när mamman levde:

När jag går till filten mamma som fortfarande kan gå med käpp tröstar och visar inte hon skrattar hon klappar i nacken och säger det är pappas fel, pappa som inte kan bygga ordentlig drake, […] men ändå hon håller om och det finns så mycket av henne, mer än någonsin senare. Hon talar arabiska med så många toner i rösten nästan det är som hon sjunger nattvisa […]. (sid. 79). 

Citatet ovan visar den stora trygghet som mamman utgjorde för Halim. Familjen var på utflykt och pappan och Halim skulle flyga drake. Det fungerade inte så bra. Halim söker trygghet hos sin mamma, som aldrig skrattar åt honom, även när han misslyckas. I citatet visas också den fysiska närhet han har till sin mamm...