Språk och symbolik

Genom att komma nära språket och symboliken i novellen ”Far och jag”, kan vi bli lite klokare på hur vi kan förstå strukturens markanta uppdelning mellan dagen och natten.

Skogen är en symbol för förvandling

En överordnad symbol i novellen är turen ut i skogen. Det är en symbol som vi känner till från otaliga äventyr, där hjälten som barn beger sig in i skogen och sedan kommer förändrad ut därifrån. Därmed står skogen som en central symbol för den förvandling, som pojken genomgår. Trots att berättaren nämner i början att skogen och dess ljud inte är något speciellt, så har den trots detta en avgörande betydelse som plats, där pojken förvandlas till vuxen.

Mörkret gör naturen ond

Ett mycket markant drag i novellen är motsättningen mellan ljuset och mörkret, som även kopplas till dagen och natten. När barnet och fadern beger sig ut på sin tur, beskrivs allting som ljust. Det är solsken. Och novellen är fylld med detaljerade sinnesintryck från naturen runt de två huvudpersonerna.

Strax började fågelsången och allt det andra. Det kvittrades inne i buskarna av finkar och lövsångare, av gråsparvar och ...