Filmtekniska medel
I filmer används en rad olika filmtekniska medel som alla samspelar för att få fram filmens stil och skapa effekt. De filmtekniska grepp som syftas till här är kameraföring, klippning, bildutsnitt, ljud och ljus.
Dessa grepp är avgörande för filmens uttryck och stil och därför är det en bra idé att se lite närmre på dessa. Dessutom framstår din filmanalys som mer utförlig och nyanserad om du väljer att belysa filmens stil och detta kan vara till en stor hjälp för ditt betyg.
I detta avsnitt berättar vi ingående om vad som kännetecknar de olika filmtekniska greppen, så att det blir lättare för dig att utreda dessa i din analys. Tänk på att du inte behöver redogöra för alla filmtekniska grepp i din analys, utan välj de som du tycker är relevanta för just din film.
Klippning
Klippning innebär att de olika scenerna och sekvenserna som har filmats sammanställs och klipps ihop till en färdig film. Klippningen har stor betydelse för hur publiken uppfattar filmen och vilket intryck den ger. Det är t.ex. stor skillnad på om filmen består av snabba eller långsamma klipp.
När du ska analysera klippningen i en film, kan du undersöka vilka olika former av klipptekniker som förekommer. Filmer använder sig ofta av olika former av klippning och några av de tekniker som används är kontinuitetsklippning, montageklippning och korsklippning.
I detta avsnitt kan du läsa mer om de olika teknikerna samt de viktigaste faktorerna när det gäller filmklippning.
Klipprytm
- Hur ser rytmen i klippningen ut?
- Snabb klippning, dvs. at det förekommer förhållandevis många klipp i en viss scen. Det går kanske max fem sekunder mellan varje klipp. Snabba klipp ger oftast filmen ett högt tempo och mycket dynamik. Detta används mycket i actionfilmer och komedier.
- Långsamma klipp, dvs. att det inte förekommer så många klipp i en viss scen. Denna klipprytm gör att publiken får möjlighet för att leva sig in i filmen, och stilen kastar ett rogivande sken över filmen. Detta används ofta i dramer och thrillers.
- Vilken form av klippning kännetecknar filmen?
- Montageklippning, kontinuitetsklippning, korsklippning, parallellklippning, crossfading, etc. (Läs mer nedan)
Kontinuitetsklippning
Kontinuitetsklippning (osynlig klippning) innebär att de olika klippen blir till scener som hänger ihop på ett tydligt sätt och filmen följer en tydlig röd tråd.
Kontinuitetsklippning kan till exempel framställa en hel skoldag med hjälp av följande scener:
- Personen vaknar.
- Äter frukost.
- Går på bussen.
- Skolklockan ringer.
- Matematiklektion.
- Rast
- Etc.
Här ser klippningen till att filmen visar en rad händelser som hänger ihop på samma sätt som händelserna gör i verkligheten. Detta leder till att publiken sällan tänker på klippningen eftersom den känns så naturlig, och därför kallas denna teknik för osynlig klippning.
Montageklippning
Montageklippning är en teknik som sammanflätar klipp av väldigt olika art med varandra. Det kan t.ex. se ut på följande sätt:
”Liten by ute på landet – gammal man rensar sin pipa – kor på en betesmark – turbulent storstad – folk som sitter och äter.”
Montageklippningen kan få dessa till synes osammanhängande klipp att bli till en historia, även om de inte har en naturlig följd.
Korsklippning (Cross cutting)
Korsklippning innebär att kameravinkeln som vi upplever ett visst motiv ifrån växlar. Det kan t.ex. vara ett samtal mellan två karaktärer där kameran löpande växlar mellan den ena karaktären och den andra. Denna teknik används i synnerhet till just dialoger, eftersom publiken då kan se bägge karaktärernas ansikten när de talar.
Parallellklippning
Parallellklippning är en klippteknik som används för att visa olika händelser som händer samtidigt och används ofta för att bygga upp spänning i en scen. T.ex. kan man klippa mellan en gammal tant som går långsamt över en väg, och en bil som närmar sig i snabb fart. Man klipper alltså mellan två parallella handlingar.
Crossfading
Crossfading är en speciell form av övergång från en scen till en annan där man inte klipper scenerna – utan låter den ena bilden ”fada” ut medan den andra bilden träder fram på skärmen. Denna teknik ger ett drömmande intryck och används ofta i förbindelse med flash backs, när karaktären tänker på sitt förflutna.
Tid
Tidsförloppet i en film har stor betydelse för hur plotten framställs. Det är t.ex. stor skillnad på om en karaktärs liv skildras i kronologisk ordning eller om det visas i flash backs, eftersom det påverkar sättet som publiken uppfattar filmen och dess innehåll på.
Tidsperiod
Det är en bra idé att undersöka under hur lång tid filmen utspelas. Rör det sig t.ex. om en dag, ett år eller ett helt liv? Detta är viktigt att utreda, eftersom filmens tidshorisont är avgörande för hur karaktärerna framställs. En film som spänner över ett helt liv har större förutsättning för att visa utveckling hos karaktärerna än en film som utspelas under en dag. Å andra sidan kan en film med ett kort tidsperspektiv illustrera ett händelseförlopp på ett detaljerat och intensiv...
