Kausalitet

Orsakssamband

Ett orsakssamband (kallas också kausalsamband) betyder att det finns en orsak/verkan-relation mellan två eller flera variabler. Det är tal om att det finns ett orsakssamband ifall ändringar i en oberoende variabel är orsak till ändringar i en beroende variabel. Det är svårt att veta på rak arm om det är tal om ett orsakssamband – man måste igenom en del tester och övervägningar. Det berättar vi mer om längre ner på sidan.

Vi kan tänka oss att det till exempel kan finnas ett orsakssamband mellan inkomstnivå och vilket parti man röstar på.

Man kan nämligen tänka sig att personer med hög inkomst tenderar att rösta på högerpartier, eftersom man kan ha ett intresse av att ha ett lägre skattetryck. På samma sätt kan man tänka sig att personer med låg inkomst tenderar att rösta till vänster, eftersom man kan tycka att en större omfördelning av resurser i samhället och en stark välfärd är en bra idé.

I det här exemplet är inkomstnivå den oberoende variabeln (den som påverkar) och partisympati den beroende variabeln (den som påverkas). Vi förväntar oss alltså att när den oberoende variabeln varierar mellan hög och låg, kommer variabeln partisympati att variera mellan höger och vänster.

Sannolikhet

Inom samhällsvetenskap kan man nästan aldrig säga att en oberoende variabel alltid påverkar en beroende variabel på samma sätt. Med andra ord är det inte tal om deterministiska orsakssamband (ett deterministiskt orsakssamband skulle betyda att vi alltid kan förutsäga hur den oberoende variabeln påverkar den beroende variabeln). Eftersom den sociala världen är väldigt komplex pratar man istället om sannolikheten för ett orsakssamband. Alltså – om den oberoende variabeln ändrar sig så stiger sannolikheten för att den beroende variabeln också gör det – men det är inte helt hundra procent säkert.

Till exempel: Vi förväntar oss att det finns ett orsakssamband mellan utbildning och inkomstnivå, i riktningen att personer med högre utbildning också har en högre inkomst.

Men så är inte alltid fallet. Man kan också ha en hög inkomst, även om man inte har en universitets- eller högskoleutbildning – till exempel kanske man arbetar inom bransch där utbildningen sker på arbetet eller på gymnasienivå men där lönenivån är hög. Det är inte heller säkert att man får en hög inkomst, bara för att man är högutbildad – till exempel kanske man är utbildad inom en bransch med överskott av arbetskraft, där det är svårt att hitta ett jobb som matchar ens kompetens.

Det är alltså inte sant för alla personer att högre utbildning leder till högre inkomst. Vi kan därför inte säga att personer med hög utbildning alltid har hög inkomst (deterministiskt orsakssamband). Vi kan däremot säga att om man har en hög utbildning stiger sannolikheten för att man får en hög inkomst.

När kan man prata om orsakssamband?

Frågan är när man kan prata om att det kan finnas ett orsakssamband mellan två variabler. För att det ska kunna vara tal om ett orsakssamband måste vi gå igenom ett antal steg och föra vissa resonemang. Det ska vi gå igenom här.

Samvariation

Det första du ska undersöka är om det finns en samvariation mellan dina variabler (samvariation kan också kallas korrelation). Om det inte finns en samvariation mellan variablerna kan det nämligen inte heller existera ett orsakssamband mellan dem. Samvariation/korrelation betyder att när en variabel ändras så ändras också den andra variabeln.

I andra avsnitt i den här guiden går vi igenom linjär regression och signifikanstestet chi-två. De är två exempel på kvantitativa metoder som du kan använda för att undersöka samvariation mellan två variabler.

Vi återvänder till exemplet om utbildning och inkomst. Om det som förväntat finns ett orsakssamband mellan de här två variablerna, så kommer vi också se att utbildning och inkomst samvari...

Texten ovan är bara ett utkast. Endast medlemmar kan se hela innehållet.

Få tillgång till hela webboken.

Som medlem av Studienet.se kan du få tillgång till hela innehållet.

Köp ett medlemskap nu

Redan medlem? Logga in