Ja visst gör det ont | Analys
Med denna analysmall kan du få hjälp och inspiration till att analysera dikten ”Ja visst gör det ont” av Karin Boye. Vi delar med oss av en rad olika aspekter av dikten i form av fakta, tema, symboler och olika perspektiv på verket.
Genom att använda Studienets produkter kan du öva dig själv på att bli bättre på att analysera och skriva bra uppsatser. Syftet med analysmallen är att hjälpa dig att hitta inspiration och idéer till hur du kan skriva din egen analys av en dikt eller annan text. Det är viktigt att du alltid skriver en självständig text och att du inte kopierar från detta eller andra arbeten.
Därför är det en bra idé att inte läsa från analysmallen medan du skriver din text, så att du är helt säker på att du inte kopierar från mallen. Du använder analysmallen bäst genom att börja med att läsa igenom den, sedan skriver du ned idéer och perspektiv i punktform som du inarbetar i din analys.
Du kan även göra ett utkast till din egen analys genom att anteckna eventuella frågeställningar eller perspektiv som du vill vidareutveckla medan du läser dikten, och sedan gå igenom analysmallen för att få nya perspektiv och hjälp till att skriva vidare.
Fakta om verket
- ”Ja visst gör det ont” är skriven är författaren och poeten Karin Boye (1900-1941)
- Den publicerades 1935 i samlingen ”För trädens skull”
- Dikten är ett av Boyes mest lästa och översätta verk
- ”Ja visst gör det ont” anses vara en av kärleksdikt med modernistiska inslag
”Ja visst gör det ont” är en mycket välkänd och uppskattad dikt av Karin Boye. Den publicerades i diktsamlingen ”För trädens skull” som gavs ut 1935. Dikten är på temat kärlek och består av tre verser och 165 ord.
Att använda symboler i den utsträckning som Boye gör i detta verk, gör att ”Ja visst…” klassas som lyrisk modernism. Det var en stil som Boye började använda sig av i början av 1930-talet. Det genomgående temat är kärlek och vissa anser att dikten till och med tar upp homo– och bisexuell kärlek, vilket var ett vågat grepp på den här tiden. Boye var inte öppen med sin egen sexuella läggning, men många tolkar den här dikten som ett sätt att uttrycka sin känsla av att ”vara annorlunda”. Boye själv var bisexuell och hade romantiska förhållanden med både män och kvinnor, men detta var på den här tiden mycket svårt eftersom det var skambelagt av samhället.
”Ja visst…” är ett verk med varierande stilgrepp och retoriska figurer. Exempelvis använder Boye sig av anaforer (upprepade ord och fraser), retoriska frågor och symboliskt laddade ord. I avsnittet Tema och symboler kan du läsa mer om detta.
Begreppsförklaring
För att du lättare ska förstå den här analysmallen är dessa begrepp extra viktiga:
Anafor = ett stilgrepp där samma ord upprepas flera gånger i början. Ett känt exempel finns i Martin Luther Kings tal, där frasen ”I have a dream…” återkommer.
Stilgrepp = ett sätt att uttrycka sig på i text och tal. Det finns många olika stilgrepp som används för att ge verket/talet en viss känsla, rytm eller innebörd. Retoriska frågor, allitterationer (bokstavsrim) och metaforer är exempel på stilfigurer.
Modernismen = en epok inom konst och historia, som grovt sett startade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Inom litteraturen och lyriken kännetecknas modernismen av att man försökte beskriva ”det inre”. Det abstrakta och känslomässiga var i fokus för många modernistiska författare och poeter, däribland Karin Boye.
Besjälning = ett stilgrepp där ett konkret föremål får mänskliga drag, till exempel ”vinden viskade i mitt öra”.
Retorisk fråga = ett stilgrepp där en fråga ställs till mottagaren, som inte behöver ha något svar, eller som har ett uppenbart svar. Den ställs istället för att väcka tankar och lämna utrymme för egna tolkningar.
